12:00:00
Få hjälp för medberoende
Att vägra hjälp är vanligt både för den som är medberoende samt missbrukaren.
Jag gick in i en depression med allt vad det innebär hösten 2013. Jag har aldrig velat försvinna från denna jord men då var det så många gånger då det sågs som ända utvägen. Mamma hade tjatat på mig i flera månaders tid att jag skulle gå till psykolog och prata. Jag vägrade och skyllde på att jag inte ville brytas ner nu när jag går i skolan och är mitt uppe i min bok, så ja sköt konstant fram hjälpen. Jag ansåg att går man till psykolog så är man så långt ner som man kan komma i livet. Jag ville inte svälja min stolthet och erkänna min maktlöshet. Jag ville så gärna tro att jag skulle kunnat gått igenom allt detta utan att behöva hjälp. Sedan var jag otroligt tveksam då jag inte förstod hur de skulle kunna hjälpa mig, man pratar ju bara.
Vi hade gått till soc som ville erbjuda mig att gå i grupp terapi med andra ungdomar som mig. Dock så var jag tvungen att hitta dessa ungdomar själv för att kunna skapa en så kallad terapi grupp. För att jag skulle kunna få hjälp så skulle jag få göra allt arbete innan så att psykologen bara kan gå in och sätta sig och börja prata. Hör ni hur sjukt det låter? Dessutom så hade jag som krav att jag ville inte sitta i gruppsamtal JUST på grund av att jag är medberoende. Detta fick JAG sitta och förklara för dem.
Eftersom jag är medberoende så kan jag inte sitta och lyssna på andras livshistoria när jag själv är där för att få hjälp. För gör jag det så kommer jag sluta fokusera på mig själv och istället ta på mig deras känslor. Det känns som att soc om någon borde veta om detta?
Så jag tackade nej tll det fina erbjudandet som jag fick från dem. Eftersom de inte hade några andra resurser tillgängliga för mig ( hur dumt låter inte det?) så kunde de inte hjälpa mig.
Ytterligare någon månad gick och sedan fick mamma kontakt med en organisation kallad Trygga barnen. Detta var vändpunkten för mammas och mitt liv. Genom dem fick jag kontakt med min duktiga psykolog från Nya steget. Jag har nu gått hos henne i ca 4 månader och jag märker redan en enorm skillnad på mig själv. Jag har påbörjat min resa till att hitta mig själv. Jag har har skapat en självrespekt som jag inte hade innan.
Men framförallt så finns hon där och ser till att jag avslutar mitt medberoende.
Så vad är mitt tips?
Ta kontakt med människor som har erfarenhet av det du har gått igenom. Det finns stiftelser för stort sett alla missbruk. Prata med dem och jag lovar att de kommer vilja hjälpa dig. Det tar sin tid att hitta någon man är bekväm att öppna upp sig för, och låt det få ta den tiden. Men TA HJÄLP. Får du ingen hjälp, får du själv ta tag i det och fixa den hjälpen.
Trygga barnen
http://www.tryggabarnen.org/
Nya steget
www.nyasteget.se
Bild lånad från Trygga barnen